Grinda
Lat: N 59º 24' 32.21"
Long: E 18º 33' 43.67"
![]() |
Grinda är en ö i mellanskärgården belägen mellan norra Värmdö och södra Ljusterö. Stockholms stad köpte upp denna ö av familjen Santesson 1944 för att ge sina invånare möjlighet till skärgårdssemester. Då byggdes de små uthyrningstugorna som än idag har kvar sin karaktär sen den tiden. Jugendvillan, numera Grinda Wärdshus som är ett av skärgårdens största stenhus, byggdes 1906. Grinda blev ett populärt utflyktsmål för Stockholmare som det har förblivit än idag.
|
![]() |
När du besöker Grinda så finns två båtbryggor att välja mellan, norra och södra bryggan.Där emellan finns en fin promenadväg tvärs över ön som förbinder de bägge bryggorna. Som båtturist finns mycket att göra på Grinda, en fin gästhamn med toaletter, dusch och bastu ligger i Hemviken vid värdshuset. Till Grinda åker man för att b la sola och bada från både klippor eller barnvänliga sandstränder. Du kan också hyra kajak eller delta i mer äventyrliga arrangemang som bergsklättring eller pilbågsskytte. Detta måste dock bokas i förväg. Bastuflotte med badtunna kan också avnjutas framåt kvällskvisten. |
![]() |
Grinda Wärdshus håller hög klass i underbar skärgårdsmiljö, här finns också en pub och en enklare servering precis nere vid vattnet. Grinda Wärdshus erbjuder även konferensmöjligheter, här finns två konferensrum i underbar miljö. I själva värdshuset finns ett tiotal rum både dubbel- och flerbäddsrum. Dessutom finns möjlighet att övernatta i stugor och vandrarhem i närheten. |
![]() |
Större delen av ön utgörs av hällmarker och barrskog, den domineras av två bergsryggar som sträcker sig i nordväst-sydostlig riktning och mellan dessa finns en stor vik, Källviken. Den 2,5 km långa Grindastigen är en natur- och kulturstig som går runt öns sydöstra del, stigen leder fram till den 35 meter höga Klubbudden, öns högsta punkt. I mitten av ön finns en del odlingsmarker, Grinda hade ett eget skärgårdsjordbruk fram till 1950-talet. För att hejda igenväxningen betas numera de öppna markerna av får. |
© All text Lotta Rogner & Marcus Forsberg